Konstiga drömmar

Som ni ser så är min design fixad och klar. Tack carro!

Just nu gör jag ingenting. Är helt färdig fixad till sängen. Och är en aning irriterad. Ingen aning om varför egentligen. Stört. Ska snart sova så att jag kommer upp till skolan imorgon. Jag är riktigt seg om mornarna. Har egentligen ingen lust alls att dra till skolan imorgon. Jag vill bara vara hemma och träna istället. Kanske kolla på nån bra film. Tror jag håller på att få en depression haha. Ingen lust till något, bara en jävla massa läxor, falska personer osv. Orka det? Nej tack, jag klarar mig utan. Men tyvärr så övertalade miki mig.. Blir väl att jag kommer.

Imorgon är det säsongs premiär för DH! wooohu äntligen. Något att se framemot.

Nu ska jag sluta skriva, känner mig fet deprimerad haha. Bara yrar omkring här på bloggen ändå. Jag tror att jag behöver några timmars sömn. UTAN NÅGRA DRÖMMAR! I natt drömde jag att min pojkvän var otrogen. Fast denna natten gjorde vi inte slut i alla fall. Äh det är skumt. Händer det så vet jag i alla fall hur jag ska reagera. Så många gånger som jag har gått igenom det i mina drömmar. I natt ska jag drömma bra drömmar. Eller nej då blir jag bara deprimerad när det inte är sant haha. Men inatt ska jag drömma om att jag får svar på något som jag vill ha svar  på. That's it.


mina söta pyamasbyxor från thailand :)


Relationer/Förhållanden

Jag har en fråga. Eller jag vet inte om det är en fråga precis. Just nu har jag glömt vad det var. Nåt var det i alla fall.

Jag har haft ett förhållande i snart två år och fattar ändå ingenting om relationer. När mina kompisar ber mig om tips så vågar jag knappt svara för att jag inte vill förstöra deras förhållande. Hur går detta ihop?

Och en sak till. Något konstigt har hänt på sistonde. Jag har inte varit mig själv. Jo det har jag tillsammans med kompisar. Men långt ifrån mig själv tillsammans med min.. älskling. Riktigt jobbigt. Har jag börjat att bli avundsjuk? Det är INTE(!!!) likt mig. Inte alls. Är det ens avundsjuka? För jag vet att han aldrig skulle göra något. Men ändå. Varje gång han säger något speciellt, eller fel, så blir jag sjukt sur och tror att det är undanflykt för att han ska träffa nån annan eller något. 

Det är helt sjukt. Sen kommer jag på mig själv. Och då är jag inte sur längre. För hur nördigt är inte det egentligen? I don't care! Det är ju inte mitt liv. Det är hans liv och hans konsekvenser. Detta är något jag måste ta tag i. Jag tror att vårt förra bråk psyka mig riktigt mycket.


Stay out and break some hearts

I remember how you danced with me with no music playing.
why why why .. ? love isn't easy


Life isn't easy

Hej på er! ♥

Jag gick hem från skolan idag på grund av att jag mådde dåligt. Började med att jag vaknade upp med en satans huvudvärk, tog 2 alvedon & blev lite bättre. Väl i skolan arbetade jag bra och hade kul med vännerna på rasten... tills den där rasten kom. Bestämde mig för att dra hem, hade ändå redan missat 50min av en lektion då är det inte mycket lönt att komma de sista 10.

Funderar på att plugga nu. Orkar egentligen inte. Jag kommer inte klara av att koncentrera mig. Och den där jävla krönikan. Den dödar mig. Jag har ingen lust att skriva om mina negativa känslor när jag försöker se allt från den positiva vinklen. Hur enkelt är det? Om jag verkligen koncentrerar mig så dras jag in i det igen. Jag är rädd. Jag mår bra nu (idag är väl ett undantag) och det är så jag vill ha det. Dedär var halvt en lögn. Jag mår inte bra och jag kommer inte ihåg när jag mådde bra senast. Allt känns så... falskt? Kanske inte falskt, men meningslöst. AH JAG VET INTE!!! Lite av varje. wtf ..



btw ..
tack T. för att du tänker på mig.
"vet att du inte har pengar på mobilen, men LdB spelar på tv4+"
du anar inte hur mycket det betydde♥

Two steps away

Funderar starkt på att stanna hemma från skolan imorgon. Mår inte bra, har ont i huvudet och är trött så att jag kan dö. Tankarna kring han snurrar. Vad vill han mig? Vad är hans planer? Hur ska han förstöra denna gången? Jag har försökt men... det är svårt att såra nån som inte har känslor.

Orkar inte skriva mer. Har varit rätt seg på bloggen på sistonde. Skriver väl mer när jag känner för det i guess. Just nu skriver jag nog mest för att ha något kul att läsa om några år haha. Undra hur mycket jag (& alla andra) har förändrats då.

nä nu blir det flm; kyss


Nattens tankar..

Bloggen? - hjälp mig..! Är det inte de ena så är det de andra. I mitt huvud snurrar tjugo tusen tankar. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Har haft ångest-attak hela kvällen och nu framåt natten. Var är axlen jag behöver gråta ut på? Var är mitt stöd...

Jag vill åka iväg. Långt bort. Ett bra tag. Bara stanna där, komma på andra tankar och kunna stå på egna ben. Jag kan stå på egna ben men ändå känner jag mig så sjukt jäkla svag. En liten knuff & jag trillar. Jag är rädd för att somna, är trött på mardrömmar. Mina ögon går inte att hålla öppna länge till. Allt går emot mig. Jag är rädd för att misslyckas med allt.

to be hurt

VILKEN SKIT DAG! .. what a hell is wrong with me, don't fit in with anybody.
Så kan det gå när man glömmer att logga ut från sina privata sidor när man  är hemma hos nån. Ett tips är väl att inte undanhålla något. Kanske inte ska ta för hastiga slutsatser, men det såg dock rätt illa ut. Precis efter jag gav dig mitt förtroende. shut up, shut up, shut up, it's gonna bring me down.

Orkar ingenting! Vilken jävla skitdag. Precis som alltid. Okej nu ska jag sluta klaga. Ligger i min säng, lyssnar på musik, har ont i magen och fruktar skolan imorgon. Min hand har svullnat upp. Jag är trött, sårad (?) & irriterad. Varför låter jag er idioter såra mig. FÖR JAG ÄR BLOND OCH TRÖG. yes that's why..


just writing some shit

Hej bloggen ♥ Klockan är 02:19 och jag bör egentligen sova nu. Men jag kan inte, jag har fjärilar i magen samtidigt som jag har fet ångest. Det känns som jag har gjort nåt fel. Konstigt för det har jag faktiskt inte. Antar att det kan kännas lite så ibland. För tillfället är jag nog mest chockad över min bejb. Att han kan va så förstående och allt annat på samma gång? Det visste jag inte och ändå har vi snart varit tillsammans i två år. På senare tid har vi kommet mycket nämre varandra. Jag menar i början var detta knappast seriöst, men nu.. Nu vet jag inte vad jag skulle gjort utan han. Hade jag verkligen klarat mig? Istället för att njuta så går jag och oroar mig hela tiden. Vad är det för fel på mig? Klart man ska njuta av nåt sånt här när man väl får uppleva det. Äkta kärlek. Finns det något bättre än det? I don't think so. Han som älskar mig för precis den jag är, stöttar mig i alla lägen och kallar mig vacker i mina värsta dagar. Jag älskar han och han älskar mig, kärlek från båda hållen! Men ändå. När det tar slut? Då kommer detta bli ett minne istället för verklighet. Jag kan inte koppla av och njuta av detta istället går jag och förbereder mig på framtiden. Utan någon orsak. Han vill inte att det ska ta slut och jag vill inte att de ska ta slut. Är jag verkligen så dålig på förhållanden? Jag borde väl ha lärt mig något på så här lång tid. Okej jag har lärt mig en jäkla massa men ändå inte tillräkligt. Jag är rädd för kärleken. Jag är rädd för att bli ensam, sårad & sviken. Någon gång kommer jag att bli det och tanken skrämmer mig. VARFÖR?! Varför kan man inte ha det såhär föralltid så att man slipper oroa sig? Varför oroar jag mig? Jag är 15år och har hela livet framför mig.
Jag älskar han.


The way he looks so deep in my eyes

jag saknar ord.
detta är något jag måste lära mig leva med
men hur?



Godmorgon

kvällen blev väl helt enkelt inte avslutad på bästa sätt igår. Helt ärligt vet jag inte vems fel det är, om det är mitt, ditt, eller "någon" annans. Det känns heller inte lönt att jag ber om ursäkt när jag inte menar det, men samtidigt vill jag be om ursäkt. Jag vill inte att det ska vara såhär. Det är för mycket drama och jag har fortfarande inte lärt mig att leva med det. Jag kan inte ta personen som luft, eller jo det kan jag i alla andra lägen. Men inte detta. Är det mig det är fel på? I gotta know. För jag vet inte om jag kommer klara dehär. Inte som det ser ut nu. Förlåt.

Detta kanske är en tid då jag behöver tänka mina egna tankar, dra egna slutsatser och bestämma själv vad som är och känns bäst. Låt mig göra det. Jag får inte speciellt mycket tid till det annars, det är alltid någon som ska bestämma åt mig. Och jag är trött på det! Därav har jag slutat prata. Om sånt med någon. I am back on track. På väg att bli mitt gamla jag igen. Håller tyst om saker. Folk tror att mitt liv är perfekt. Och jag kan hantera saker som händer själv, ensam, utan någons hjälp. Med andra ord börja jag lära mig att stå på egna ben, igen. Det ska bli skönt när jag är tillbaka. Då vet jag äntligen vem jag är igen. Jag klarar detta.

I don't know if this is that thing called love. But if it is, then it's way too confusing. Sometimes i like it, sometimes not. Lova isn't  a straight line. It's never a safe feeling.

"Could this be love that i feel, so strong, so deep and so real"

En vecka kvar!

EN VECKA KVAR; REALLY LOOKING FOR IT!♥

Fast jag har lärt mig utav mina tidigare misstag att längta. Njut av de ni förstunden istället för att längta till något annat. Men nu kan jag faktiskt inte låta bli! Jag har försökt i nästan hela tre veckor att njuta av kalla Sverige och de vänner jag har här och jag har klarat det hyffsat. Men om en vecka kommer min älskade tvilling hem från Thailand. Then it is back to normal. Typ. Förutom att vi ska ha mycket roligare.

Fan vad jag har saknat någon att driva våra föräldrar till vansinne med. Det vill säga vara ute hela natten och glömma berätta var man är. Eller bara vara hemma ladda upp med tjugo filmer och 50kg godis och chips. Bara äta tills vi spricker. Snacka skit (som stannar mellan oss) om allt och alla, ta det inte ordagrant (!!). Klä oss i världens fulaste kläder och springa ut och bete oss som två blåsta blondiner. Ligga mitt ute någonstans på marken och dö av skratt, för absolut ingenting.

JAG SAKNAR DIG, JAG SAKNAR DIG, JAG SAKNAR DIG!
Tyvärr kommer våra dumma (eiki läs inte) pojkvänner komma imellan och också vilja umgås med oss då & då but still. YOU ARE HOME! Precis som förr, ouuh vad jag har saknat det. Att ha någon att skratta med. Jag kan rabbla upp hur mycket som helst, men det orkar jag inte. Jag får helt enkelt vänta i en vecka tills du kommer hem. Då blir vi blondies igen. Då är vi sjuka tillsammans och sitter hemma och äter godis och en massa sånt istället. AHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!. Allt detta har jag saknat.


Baby it's a love story


"you bring me love, love, love.."

jag älskar dig♥

 


Älskling? JAG ÄR SJUK!


Jag tycker ytterst synd om mig själv just nu asså! Har läst klart alla olästa bloggar på bloglovin, klockan är tolv, alla är i skolan & på jobb, jag ligger hemma och mår skit, ingen som tar hand om mig. På tal om "ta hand om" så trodde jag att det var därför man hade pojkvän .. *host* jag är nästan helt död medans du bara går och njuter i skolan, träningar, med vänner osv. DÅLIG STIL!
Till er blåsta idioter som inte fattar bättre så är jag fett ironsik,
för min älskling tar faktiskt bra hand om mig, emellanåt. Saknar han, tycker han borde ta ledigt från skolan för att "vårda sjukt barn" eller något. Han borde sitta här på min sängkant med en ben & jerry's glass & en kopp thé medans jag skäller på han att jag absolut inte kan äta och dricka det för då kommer jag spy. Då ska han krama mig och berätta hur synd det är om mig och hur mycket han lider med mig. Han ska göra allt jag ber om och medans jag somnar till så ska han städa så att jag blir glad när jag vaknar även fast jag inte tänker visa det. Sen ska han bara ligga och hålla om mig och berätta hur mycket han älskar mig medans vi kollar på en fillm han laddade ner medans jag sov.

Vadå önsketänkande..? Men jag blev sjukt sugen på ben & jerry's!

Peppar inför match

Har nyss käkat & fyfan vad gott det var! Älskar att vara här fast än att det kan vara så jävla tråkigt ibland. Det får man väl räkna med, två gamlingar vad ska dom göra med en tuff tonåring liksom? Nej trotsåldern är förbi.. Tydligen, det påstår morfar i alla fall men å andra sidan har han inte riktigt "alla besticken i lådan" om man säger så haha. Nån envisare får man bannemaj leta efter. Säger jag en sak så säger han alltid tvärtemot, sen skrattar han såklart efteråt but still.

Det ger mig en lugnande känsla i hela kroppen av att vara här. Ni märker det själva (ni som läser min blogg) att jag tänker & formulerar mig tjugo gånger bättre nu. I like it here, love it. Sitter och laddar upp lite inför matchen imorgon, känner en stor press i och med papi ska titta. När han tittar så "tittar" inte han, han kommer bli sjukt besviken om jag inte spelar bra. Han är den sortens tränare jag behöver, men han vägrar. Är det inte sjukt hur mycket man kan längta tills en match?! Jag sitter här och redan har fjärilar i magen när jag tänker på det. Känner hur nervös jag redan börjar bli. Men det är bra, det är bra att vara nervös det betyder att man bryr sig om det man gör. Även om jag fortfarande är rädd för att "tappa kontrollen" så kommer jag aldrig att sluta älska fotboll♥

Hoppas att alla andra också har en trevlig kväll!


Allt & ingenting

Vet ni vad?
Alla vi som bloggar skriver krönikor varje dag! Det har jag inte tänkt på förut, ja inte innan min lärare berättade för mig vad en krönika var iaf. Att bara skriva om sig själv, ett litet instick, det är en krönika. Så fult namn, man blir ju helt uttråkad när man hör det och tror att det är värsta skolprojektet. Att skriva om sig själv, det är jag bäst på!! Det vet nog alla i min närvaro IRL haha. Mina kompisar (även familj & andra) brukar kalla mig för ego eller liknande. Inte lika mycket nu, eller jo vissa. *host* miki *host*
Så ett tips till er som INTE bloggar och inte har så bra betyg i svenskan; börja blogga! Ett jättebra tips, för vem kan inte skriva om sig själv? Den personen man känner bäst och vet mest om. Tack blogg.se , ni höjer vårat svenska betyg (förmodligen).

Jag behöver en paus

Perfekt.
Nu mår jag illa också.

Tror att jag ska lägga ifrån mig datorn ett tag och vila,
kanske gå ut en runda och få lite frisk luft.
alone



& jag vill bara göra klart för alla att inte ta åt sig av mina inlägg som är skrivna idag.
Jag är arg och sur, besviken på en person och låter det gå ut över allt och alla.. Det känns bra att kunna skriva av sig här i bloggen. Men jag vill kunna skriva av mig utan att göra någon annan sårad. Så känner ni er träffade eller något, GÖR INTE DET! Eller så snacka med mig om varför ni känner er träffade. Kanske finns en andledning.

Puss♥

Feber, ont i halsen & en spark i huvet.

Ja det känns som jag har fått en spark i huvudet.
Jag somnade gråtandes i natt p.g.a mitt huvud och hals
dessutom så svettades jag som en gis.
När jag skriver det låter det sjukt kul haha.

And besides, i miss my twin, my sister, my bestfriend!
Miki? - Jag saknar dig!
Här är sten tråkigt, kom hem från thailand nu♥

Jag vill ha glass, någon att snacka skit med, någon att gråta ut i famnen på.
Hallå?! Var är ni .. ?
Blir man deprimerad när man är sjuk haha?

Snart tar jag nästa flyg tillbaka till USA till min släkt.
Ni är äkta, eller hur. Er kan jag räkna med.


Lite tankar på morgonkvisten

Hm. Jag vet inte vart jag ska börja. Tankarna bara exploderar i huvudet liksom ..

"Ensam, sårad & sviken."
En sån jävla hård känsla !

Ensam, sårad och sviken av den man älskar.
Det kommer alla bli någon gång. Men när? När är det min tur?

Ibland känns allt så lönlöst. Att man gör saker for no reason (kan inte de svenska orden där) och då känns det inte lönt att "fall in love" och sen bli lämnad. Eller om man själv lämnar, en av dom blir i alla fall lämnad.

De tre orden "ensam, sårad & sviken" är de tre värsta orden som finns i mitt ordförråd.
Andra är höjdrädda, men jag är rädd för detta ..

Minnen går inte att radera. Jag vill ha en "raderar-knapp" för minnen. De som återuppspelas i huvudet om och om igen. Inte ens en "paus-knapp"!

Jag vill inte, jag vågar inte, jag är rädd.
Rädd för att förlora det bästa jag har varit med om, det bästa jag har haft och någonting jag vill ska vara för evigt.. Kan man tappa känslor p.g.a detta? - För att man inte vågar.



Nej .. Detta är inget personligt påhopp, utan detta är mina tankar som snurrar runt i mitt huvud. Tankar som jag inte får svar på, som jag inte hittar en egen lösning på. Tankar som jag vill dela med mig av.

I MISS MY SISTER♥


jag saknar dig :( ♥


I ♥ U


BARA FÖR ATT jag inte ska ut och springa så ska jag lägga mina känslor på älskling denna kvällen. Ja det är väl sant, mitt hjärta bankar (inte baknar) för dig. Jag vet att det är svårt att tro ibland. Skoja det är världens enklaste, alla ser det haha. Nej skämta, jag vet inte vem som ser det och vem som inte ser det, men jag VET det.
Fan, bara för det tappa jag orden. Helt ordlös, har ingen aning om vad jag ska skriva. Det är sant, men jag ska försöka ändå för att det är dig det handlar om.

MY HEART, WHERE WILL I BEGIN?
Jag älskar dig, så mycket vet vi. Vad vill jag med dig? Jag vet vad jag vill, men det är helt annat än vad det kommer blir. Eller ja, ingen av oss vet hur det kommer att bli i framtiden. Det kan man aldrig veta och allt förändras. Våra bråk är ingenting jämfört med vår kärlek, ni som säger annat vet ingenting och ni är bara avundsjuka, fuckers. Snart två år och fortfarande lika kära, är det inte sjukt? Jag tycker att det är läskigt. Detta hade jag aldrig trott, tänk så mycket vi ha förändrat varandra. Båda på positivt -och negativt sätt. Allt började med "vill du ha min halstablett?" Trögefan! Men det gulligaste någonsin♥

Jag trodde verkligen att jag skulle kunna skriva en flytande text om dig på 5 minuter. Men vad fel jag kunde ha, detta tog ju hur lång tid som helst. Hur kan något så underbart vara så svårt att skriva om? Det borde liksom bara flyta på tycker man. Aja, nu ska jag duscha och sen prata i telefon med min bejb så det blir inget mer bloggande för min del idag.


Love, love, love



Kärlek kan vara komplicerat!

• Man kan helt enkelt inte kontrollera sina känslor
• Är man tillsammans med en och får känslor för en annan blir det problem
• Det känns som att det inte finns ett liv utan just "den" personen
• Räcker killen säger ett ord fel så blir man sårad
• Det sker ofta missförstånd
• Man tänker sin framtid med honom, men planerna ändras

Kärleken är väl lite som bussar; Den kommer och går.
Man är tillsammans med en och är jättekär de första tre månaderna
sen är man ledsen i en vecka, sen har "nästa kärlek" kommit.
Är det inte lite så det är?


Jag avgudar fortfarande gamlingar som
fortfarande är lika kära i varandra




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0