lost & confused

Kom nyss hem. Hade egentligen ingen lust att gå till festen, tankarna var på ett annat  håll. Men humöret höjdes nästan direkt, skönt. Nu är jag hemma i allafall, väntar på att eiki ska ringa och på att miki ska komma. Mår dåligt, psykiskt. Det är inga enkla tankar, det är ingen enkel press, men jag klarar det. Jag är ju... jag?

Tänkte ladda in bilder från idag medans jag ändå väntar. Men vet inte fall jag vågar gå ner på undervåningen haha. Det är läskigt. Jag är barnsligt mörkrädd av nån konstig andledning. Kommer aldrig att klara mig sen när det är dags att flytta hemifrån.

I wish i could open my mind, don't you know that i've tried and i've tried..
I guess that you thought that I would put it behind me.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0